Du sa att du måste "in till stan" och frågade om jag ville ha skjuts. Det behövde jag inte. Jag skulle inte ens in till "stan". Och det var bara två stationer med tunnelbanan i så fall. Jag svarade att "hmm... n..e..aa.." och att "det behövs inte alltså" men du frågade om jag ändå inte skulle ha skjuts för du skulle ju inåt nu och det går ju så fort och bilen var bara här under. Så jag sa okej. 

 

Vi sa inte mycket i hissen ner till garaget. Jag kände mig blyg, är ganska säker på att jag rodnade i hissen. Och jag tror det tog längre tid att komma till din bil och köra ut och förbi tunnelbanan, än det tog att åka den korta biten till där du släppte mig. Jag tackade för skjutsen och hoppade ur, promenerade till tunnelbanan och åkte tillbaka dit vi kom ifrån.

 

Jag kom på att jag ville bara vara några minuter till i din närhet. Sitta i en bil med dig. Du kändes för bra helt enkelt.