Det spänner och smärtar i halsen, käken, bröstet, ögonbrynen... 

Lite svårt att hindra tårarna. 

Man kan leva fast man föddes utan halva hjärnan... Jag borde kunna leva fast jag saknar något jag föddes utan, även om det känns som att det är halva mig som saknas. 

Är det så värt att få andas? Få vakna? 

Vill man bo i en liten mörk grotta resten av sitt liv om man sett solen? 

 

http://www.youtube.com/watch?v=rjFaenf1T-Y